Vad ges bostadsanpassningsbidrag till?

Det finns vissa grundläggande bestämmelser som handläggaren utgår ifrån när han eller hon ska avgöra om bidrag kan beviljas för den ansökta åtgärden eller inte.

• åtgärden ska vara en fast funktion - som utgör en del av bostaden

• åtgärderna ska vara nödvändiga för att bostaden skall vara ändamålsenlig som bostad för den funktionsnedsatte

• åtgärderna där bidrag inte lämnas för - se exempel på begränsningar i bidraget.

Exempel på åtgärder för vilka bidrag kan lämnas för:

• åtgärder som har samband med behov av rehabilitering, funktionsträning och sjukvård,om behovet inte skäligen bör tillgodoses på annat sätt,

• åtgärder som gör det möjligt att utöva hobbyverksamhet, om man på grund av sin funktionsnedsättning inte kan delta i aktiviteter utanför bostaden och

• reparation av tekniskt avancerad utrustning som har anskaffats med stöd av bostadsanpassningsbidrag och reparationen inte utgör normalt bostadsunderhåll.
  

Endast för fasta funktioner i bostaden

Fasta funktioner är sådana föremål som utgör en del av bostaden och som normalt inte tas från bostaden vid en flyttning. Lösa inventarier är i konsekvens med detta sådana föremål som, även om de är fast anbringade i bostäder, vanligtvis tas med vid en flyttning från bostaden.

Att dra en skarp gräns mellan vad som anses vara en fast funktion och ett löst inventarium är ibland svårt eftersom det kan bero på flera olika faktorer såsom bostadens standard och upplåtelseform. Till exempel anses en tvättmaskin vara en fast funktion om den ingår i bostaden, som i en vanlig villa, samtidigt som det anses vara ett löst inventarium om den inte ingår i bostaden, som i en vanlig hyreslägenhet.

Åtgärden måste vara nödvändig

För att handläggaren ska kunna avgöra om åtgärden är nödvändig måste behovet av åtgärden styrkas genom intyg av en arbetsterapeut, en läkare eller någon annan sakkunnig. Det är den sökande som anlitar den sakkunnige för att denne ska göra en bedömning på sitt tjänsteansvar. Därefter väljer den sökande själv om han eller hon vill bifoga intyget till sin ansökan eller inte. Intyget är dock inte utslagsgivande för om bidrag ska lämnas eller inte. Kommunen ska pröva dels om åtgärderna, utifrån gällande bestämmelser och praxis, är bidragsberättigande eller inte, dels intygets styrka.

Den medicinska och arbetsterapeutiska bedömningen åvilar helt och hållet den sakkunnige, inte handläggaren eller den sökande. Det måste finnas en klar koppling mellan funktionsnedsättningen och åtgärderna. Om kopplingen saknas kan inte åtgärderna bedömas som nödvändiga och bidrag inte lämnas. Därför är det viktigt att tydligt ta ställning i sitt intyg om hur angeläget det är att åtgärden utförs och motivera sitt ställningstagande.

Vid mindre omfattande åtgärder där behovet är uppenbart kan kommunen bortse från kravet på intyg. I Göteborg gäller detta i dagsläget endast borttagning av trösklar.

Exempel på vanliga anpassningar

Exempel på vanliga anpassningar som bidrag lämnats för är följande:

• bredda dörröppningar
• ta bort trösklar
• ändra eller komplettera badrumsutrustning
• specialutrusta kök med höj- och sänkbara skåp och bänkar
• ramp till entré
• räcken och ledstänger
• hissar
• automatiska dörröppnare.

Till överst på sidan

---