Djurparken

Slottsskogens Djurpark är en av de äldsta i Sverige. Den är öppen året runt och är gratis att besöka. Med inriktning på tama och vilda nordiska djur, vill Slottsskogen lära både barn och vuxna om djurlivet vi har runt omkring oss.

Slottsskogen är medlem i Svenska Djurparksföreningen (SDF). Som medlem i SDF följer vi stadgar och regler för att djuren i djurparken ska skötas på bästa möjliga sätt och för att besökarna ska få en både rolig och lärorik upplevelse. Under sommarhalvåret flyttar några av djuren ner till Barnens zoo.

Mat och prat - varje dag
Kom och titta på när Slottsskogens djurvårdare matar parkens sälar och pingviner! De berättar samtidigt massor med spännande information om djuren.

Sälarna matas kl. 14.00
Pingvinerna matas kl. 14.30


Älg

Älgen är Sveriges största vilda däggdjur och landets ekonomiskt viktigaste villebråd. Älgen finns i stort sett i hela landet utom på Gotland. Den föredrar barrskog med inslag av löv och våtmarker. Tallkvistar, gräs och örter (även vattenväxter) är uppskattad föda, likaså havre.
Fakta: Älgarna parar sig i september. Älgkon är dräktig i 8 månader och får oftast 1-2 kalvar. Älgen kan väga upp till 800 kg (tjur) och mankhöjden kan bli upp till 220 cm. Livslängd för en älg är 20-25 år.

Dovhjort

Dovhjorten kommer ursprungligen från Asien men finns nu i stora delar av Europa. Den kom till Sverige (och Slottsskogen) redan på 1500-talet. Dovhjorten är den hjort som är lättast och lämpligast att hålla i hägn. Den är ett flockdjur som klarar sig bra på magert bete och är en god landskapsvårdare.
Fakta: Dovhjorten parar sig i september-oktober. Hinden är dräktig i 8 månader och får 1-2 kalvar. Dovhjorten kan väga upp till 130 kg, bli 110 cm i mankhöjd och leva i 20 år.

Kronhjort

Kronhjorten är Europas näst största hjortdjur. Arten förekommer här och var i Syd- och Mellansverige, men mest i Skåne. Kronhjorten betar nästan alla slags träd och buskar och kan göra svår skada på gran. Den trivs bra på skotska ljunghedar och norska fjällsluttningar.
Fakta: Kronhjortarna parar sig i september. Hinden är dräktig i 8 månader och får oftast en kalv. Kronhjorten kan väga upp till 255 kg (tjur) och mankhöjden kan bli upp till 150 cm. Livslängd för en kronhjort är 20-30 år.

Gutefår

Gutefåret är en mycket härdig fårras. Rasen härstammar från utegångsfår, vilka levde på Gotland under förhistorisk tid. Både baggen och tackan har horn. Ullen är av mycket hög kvalitet. Omkring år 1950 var gutefåret nästan utdött, men räddades och är nu en mycket populär lantras.
Fakta: Gutefåren parar sig under hösten. Tackan är dräktig i 5 månader och får oftast ett lamm. Gutefåret väger mellan 40-80 kg och mankhöjden kan bli 65-80 cm. Livslängd för ett gutefår är 15-20 år.

Dala pälsfår

Dala pälsfår är en gammal och härdig ras som förr var vanlig vid Dalarnas fäbodar. I regel har bara baggen horn. Ullen är av mycket hög kvalitet och har länge använts till sockendräkter, bland annat Moras och Orsas. Vasaloppets kranskulla bär en kappa som har bräm (kantband) av ull från Dala pälsfår.
Fakta: Dala pälsfår parar sig under hösten. Tackan är dräktig i 5 månader och får 1-2 lamm. Ett Dala pälsfår väger mellan 35-50 kg, mankhöjden kan bli 60 cm. Dala pälsfår kan bli 20 år gamla.

Helsingefår

Helsingefåret är en gammal, trevlig och mycket härdig fårras. Det är ett duktigt betesdjur som gärna äter bark och sly. Baggen kan antingen ha horn eller vara hornlös, tackan har inte horn. Helsingefår har en stor variation i färg och teckning. Ullen består till störst del av rya och gobeläng och lämpar sig väl till att spinna.
Fakta: Helsingefår kan para sig året om. Tackan är dräktig i 5 månader och får 1-3 lamm. Helsingefåret väger mellan 35-55 kg och kan leva i upp till 20 år.

Hängbukssvin

Hängbukssvin av nutida typ är en småväxt grisras, framavlad på 1960-talet av vietnamesiska svin. Rasen är populär som sällskapsdjur, eftersom hängbukssvin är lättdresserade och kan tränas att bli rumsrena. Små hängbukssvin kallas för minigrisar. De blir fullvuxna vid 4–5 års ålder.
Fakta: Suggan är dräktig i 3 månader, 3 veckor och 3 dagar och får mellan 6-9 kultingar. Hängbukssvinet väger mellan 30-70 kg och dess totala längd kan bli 90 cm. Livslängd för ett hängbukssvin är 10-15 år.

Jämtget

Jämtgeten (heter även Jämtlandsget) är en gammal typ av svensk allmogeget, som är nästan identisk med den norska geten. Getter har hållits som husdjur i Norden ända sedan yngre stenålder. De har låga krav på bete och trivs därför även på magra marker. Getmjölken är särskilt lämplig för osttillverkning.
Fakta: Tackan är dräktig i cirka 5 månader och får 1-2 killingar. Jämtgeten väger cirka 60 kg och mankhöjden kan bli 60-70 cm. Livslängd för en jämtget är max 15 år.

Gotlandsruss

Gotlandsrusset eller ”skogsbaggen” är vår mest ursprungliga, ännu existerande hästras. Hästar av russtyp har funnits i vilt eller halvvilt tillstånd på Gotland sedan stenåldern. Hit till Slottsskogen kom russen vid Göteborgsjubileet 1923. Några av hästarna används sommartid vid Slottsskogens ponnyridning.
Fakta: Stoet är dräktig i cirka 11 månader och får oftast ett föl. Gotlandsrusset väger cirka 250 kg och mankhöjden kan bli 120-130 cm. Livslängd för ett gotlandsruss är 30-40 år.

Gotlandskanin

Gotlandskaninen är, trots sitt namn, inte någon ursprunglig gotländsk kaninras. I stället avser beteckningen ättlingarna till de sista av de gamla svenska lantkaninerna Dessa påträffade man på 1960-talet och lyckades rädda just på Gotland. Kaniner har hållits som husdjur i Sverige i över 400 år.
Fakta: Honan är dräktig i 30-32 dagar och får 4-12 ungar. Gotlandskaninen väger 2-4 kg och kroppslängden blir cirka 50 cm. Livslängd för en gotlandskanin är 7-9 år.

Mellerudskanin

Mellerudskaninen är, liksom gotlandskaninen, ättling till de sista av de gamla svenska lantkaninerna. Rasen troddes länge vara utdöd, men en liten besättning hittades i Dalsland 1968. Mellerudskaniner är lugna och trevliga, men rasen är starkt hotad - totalt finns bara ett tiotal djur kvar.
Fakta: Mellerudskaninen har färgerna vit eller svartvit. Honan är dräktig i 30-32 dagar och får 2-9 ungar. Mellerudskaninen väger 3-3,5 kg och kroppslängden blir cirka 50 cm. Livslängd för en mellerudskanin är max 10 år.

Skånegås

Skånegåsen är den enda av de gamla svenska lantgässen som är vanlig på gårdarna i dag. Den växer snabbt och blir stor och tung och kan därför inte flyga. Den passar väldigt bra som "vakthund" på grund av sitt humör. Liksom våra övriga tamgäss härstammar den från grågåsen, en vildgås som häckar vid sjöar och kustområden på många håll i Skandinavien.
Fakta: Honan ruvar sina ägg i 28-29 dygn. På ett år lägger skånegåsen cirka 20-30 ägg. Den äter gräs och spannmål, väger 6-11 kg och kan leva i 20-30 år.

Ölandsgås

Ölandsgås och Skånegås är de enda svenska lantgåsraserna som finns kvar. Av de två är Ölandsgåsen mindre och lättare, vilket gör att den ofta har kvar sin flygförmåga. Ölandsgåsen är härdig och klarar sig bra på magert bete och äter även småkryp. Honan är bra på att ruva sina ägg och ta hand om ungarna. Idag finns cirka 100 Ölandsgäss kvar.
Fakta: Ölandsgåsen lägger 20-35 ägg per år. Den väger mellan 4,5-5 kg och blir ca 10 år gammal.


Orusthöna

Orusthönan är en lanthönsras som räddades på 1910-talet, vilket var i sista stund. Den är ättling till de småväxta, svartspräckliga höns, som förr var vanliga på Orust och Tjörn. Tamhönsen härstammar från den sydostasiatiska bankivahönan och har hållits i Västsverige sedan järnåldern.
Fakta: Honan ruvar sina ägg i 21 dygn, helst i flock. På ett år lägger Orusthönan cirka 200 ägg. Orusthönan äter frön, örter och småkryp. Den väger 1-2 kg och kan bli max 10 år gammal.

Svarthöna

Svarthönan är en inlandshöna som på 1800-talet blev vanlig i Bohuslän, Dalsland och södra Norge. Möjligen har den afrikanskt ursprung. Den grönskimrande svarta fjäderdräkten har gett rasen dess namn. Svarthönan sätter sig gärna i träd. Den är bättre än orusthönan på att ruva sina ägg.
Fakta: Honan ruvar sina ägg i 21 dygn, helst i flock. På ett år lägger svarthönan cirka 140 ägg. Svarthönan äter frön, örter och småkryp. Livslängd för en svarthöna är max 10 år.

Humboldtpingvin

Humboldtpingvinen fanns förr i stort antal vid Sydamerikas västkust (Humboldt-strömmen). Nu när fisket försämrats och människan fördärvat deras häckningsområden har antalet pingviner minskat. Kanske finns det färre än 10 000 humboldtpingviner kvar och arten är nu utrotningshotad. Vilda pingviner lever långt ute till havs, på land vistas de nästan bara under häckningstiden.
Fakta: Humboldtpingvinen lägger 1-2 ägg och ruvar på dem i hål i marken i 39 dygn. Den äter fisk och bläckfisk, väger 4-6 kg och kan bli 20-25 år gammal.

Knubbsäl

Västkustens i särklass vanligaste säl. Det är en flocklevande art som lever av småfisk och föder sina ungar på holmar i ytterskärgården. Ungarna ammas i 3–5 veckor och får sedan klara sig själva. Knubbsälar kan dyka till mer än 100 meters djup och vara 20 minuter under vatten. De sover också i vattnet.
Fakta: Knubbsälarna parar sig i juli-augusti. Honan är dräktig i 11 månader och får en unge. Knubbsälen väger max 150 kg och blir 160-190 cm. Livslängd för en en knubbsäl är 20-30 år.








Senast uppdaterad 2013-08-30