ettan set

Social och emotionell träning (SET)



SET

Programmet (SET, social och emotionell träning) syftar till att träna upp elevernas sociala och emotionella förmåga. I läromedlet, som heter Livsviktigt, finns dels lärarhandledning och dels elevböcker. SET-materialet finns för de allra yngsta på förskolan och ända upp i gymnasiet. Det finns även en version för särskoleelever.

Temaområden i SET

      • Att hantera sin känslor
      • Självkännedom
      • Motivation
      • Empati
      • Social kompetens
      • Emotionell intelligens
Arbetssätt

I programmet tränar eleverna på att hantera sina känslor, de arbetar också med självkännedom, motivation, empati, social kompetens och emotionell intelligens. Momenten tränas regelbundet och med stigande svårighetsgrad. Livsviktigt är tänkt att användas två gånger per vecka i de lägre åldrarna och en gång per vecka från skolår sju och uppåt. Undervisningen innebär att man aktivt arbetar med dialoger och rollspel. Att arbeta med social och emotionell träning i förskoleklassen och i skolan, enligt metodiken i SET och läromedlet Livsviktigt, innebär att genom övningar utveckla barnens/elevernas sociala och emotionella förmågor. Lektionerna är ofta indelade i fyra delar. I del 1 visar läraren eller är modell. Under del 2 tränar eleverna själva och del 3 innebär att de diskuterar i storgrupp och delger sina erfarenheter. Under del 4 ägnar varje elev en stund åt egen reflektion. Denna stund till att själv tänka efter uppmuntras särskilt i elevboken. Eleverna får ofta också en hemuppgift som följer upp och fördjupar det de lärt sig i skolan.

Arbetsmaterialet

Livsviktigt finns från förskoleklass till och med gymnasiet, även i utgåva för särskola samt i handledning till förskola. Elevböckerna och Lärarhandledningarna F-6 är reviderade med helt ny layout och illustrationerna är utbytta mot fotografier medan texten är densamma.

Du kan beställa SET material från www.gleerups.se

Läs mera om SET på www.birgittakimber.se

Vad anser myndigheter i Sverige om effekten av pedagogiska program som till exempel SET?

Läs mer om Socialt emotionellt lärande och Social och emotionell träning på samlingssidan för Fakta och forskning



Så gjorde vi på vår skola:

Livsviktigt i Lärjedalen

Kuratorn Mira Glisic och specialpedagogen Stina Fridén fick handledarutbildning i SET. Nu fungerar de som stöd och bollplank åt sina kolleger i ämnet.

Text: Johan Bergsten

- Det är en stor fördel att ha handledare på plats så att man kan ventilera och prova idéer, säger Linda Comstad, lärare på Eriksboskolan.

På Eriksboskolan i Lärjedalen har livskunskapsämnet fått namnet ”livsviktigt”. Ordet är hämtat från ett läromedel med samma namn författat av Birgitta Kimber, forskningsledare för SET-programmet i Botkyrka (SET står för social och emotionell träning). Vårt besök på skolan sker under en av vårterminens sista dagar. Tillsammans med Linda Comstad repeterar eleverna i år två det som man har gått igenom i livsviktigt under läsåret. Men Madeleine, Janice, Fati, Kim och de andra gör också ett par övningar. En av dem är ”stenen vandrar”, då personen som har stenen i handen beskriver sina känslor.

- Livsviktigt är det bästa ämnet i skolan. Det är roligt att ha känsloövningar och berätta för de andra när och varför man är glad, ledsen eller arg, säger Mina. Ellen och Madeleine nickar, och Ellen lägger till:

- Det känns bra att lära sig hur man gör andra glada. Just det momentet övas under slutet av lektionen. En person går ut från klassrummet, de som är kvar ska komma på en positiv sak var om den för tillfället frånvarande. När hon eller han kommer in igen läser läraren upp ett omdöme i taget och eleven får gissa vem som har sagt vad. Visst fnissas det lite ibland, men eleverna tar i grund och botten övningen på allvar.

Teamarbete

Madeleine, Janice och Fati delges fina och ärligt menade omdömen av klasskamraterna. Linda Comstad konstaterar att det är så det brukar vara på lektionerna i livsviktigt.

- Eleverna från förskolan till år två har en seriös inställning. De har haft ämnet sedan sin skolstart, så för dem är det naturligt och inget märkvärdigt. För de lite äldre, i år tre till sex, fungerar det kanske inte på ett lika självklart sätt, eftersom livsviktigt inte fanns på schemat när de började skolan.

Det var under en föreläsning med just Birgitta Kimber för tre år sedan som kuratorn Mira Glisic och Stina Fridén blev inspirerade att införa ämnet. Från Eriksboskolan fanns vid det tillfället också skolsköterskan Eva Sörgaard.

- Det var lyckat att det var en kurator, en specialpedagog och en skolsköterska på plats från vår skola. På det sättet kunde vi ta till oss budskapet utifrån tre olika professioners perspektiv, säger Mira Glisic. Hon fortsätter: - Det vi hörde passade in på vår skolas behov. Det som framför allt lockade var tanken att livskunskapen ska genomsyra hela skolarbetet och att det dessutom ska finnas som specifikt skolämne.

Lättare att förstå eleverna

Stina Fridén och Linda Comstad berättar att det förekom en del konflikter och trakasserier bland eleverna. Antimobbningsarbetet fungerade visserligen, men de förebyggande insatserna gav inte önskvärda resultat.

- Det som Birgitta Kimber pratade om gav oss känslan att vi kunde lära oss att förstå elevernas beteende och utifrån det hantera svåra situationer bättre, säger Stina Fridén. Alla problem försvann visserligen inte bara för att livsviktigt introducerades, konstaterar hon.

- Men nu ser vi möjligheterna istället för bristerna på ett annat sätt än tidigare. Efter föreläsningen anmälde sig Mira Glisic och Stina Fridén till en handledarutbildning. Under sex heldagar hösten 2002 tog de del av Birgitta Kimbers metoder. Parallellt med detta presenterade Mira och Stina idén att införa livsviktigt som ämne på Eriksboskolan från våren 2003. Så blev det också. Alla elever har numera livsviktigt. All pedagogisk personal får också tre gånger per termin handledning av Stina Fridén och Mira Glisic. Grunden är Birgitta Kimbers metod, som enkelt uttryckt handlar om att ge eleverna kunskaper i fem moment: självkännedom, att hantera känslor, empati, social kompetens och motivation.

Eleverna löser konflikter lättare

Linda Comstad återkommer till vikten av att ha handledare i livskunskap på plats på skolan.

- Det gör att man som lärare kan hålla sig a jour med ämnet och pröva nya tankesätt. Den typen av bollplanksfunktion är värdefull och borde egentligen finnas även för andra ämnen. Linda Comstad håller med Stina Fridén om att allt inte är frid och fröjd bara för att livsviktigt finns på schemat.

- Men eleverna har lärt sig att lösa konflikter på ett bättre sätt. Ibland får vi höra kommentarer som att ”vi har löst det själva”. Det är positiva tecken. Stina Fridén lägger till:

- Med kontinuerlig träning där eleverna övar sina sociala färdigheter får vi ett bra verktyg för att lyckas med det uppdrag som skolan har.